En dröm

Du kom till mig i natt...änligen...som jag har längtat. Du kom till mig fast bara i min dröm. Det är tre månader sen du försvann och jag har saknat dig älskade ängel. I drömmen var du så levande, så lycklig. Ditt ljusa hår blåste i vinden, du stod lutad mot en grind, ungefär som på fotot jag har på dig när du spelade Rasmus på luffen du vet. Du stod där med ditt allra gladaste leende, det där leendet som kan smälta en modershjärta på 2 röda sekunder. Vet du, du sa att allt var ett skämt, att du var här nu. Jag minns att jag gick tillbaka flera gånger för att se om det var sant och varje gång stod du där vid grinden, glad och lycklig, pratande med folk som fann i din närheten.
Först när jag vakande var jag så lycklig, lycklig att jag fått se dig i min dröm, så fin och så lycklig som du var. Sen kom saknaden, den förbannade saknaden som gör så jävla ont. Jag vet älskade Jojjo att jag måste släppa taget, men det är så svårt.
Jag saknar dig så. Jag saknar dina vackra sms, våra samtal, dina små presenter som du kom med alla dina ideer och upptåg alla frågor du hade som du ringde till mig för att få svar och råd på. Det är ett jävla stort tomrum du lämnat efter dig. Hur fyller man ett tomrum efter ett förlorat barn? Vad ska man fylla det med annat än alla minnen jag har.. Idag har vart en dag med mycke tårar min ängel, men tårar är bara ord som aldrig får sägas, kärlek som aldrig får visas. Jag älskar dig Jonathan härifån och till evigheten. Ge mig styrka och kraft att se det goda i livet. Du har 3 fantastiskt fina syskon som jag älskar över allt annat och lilla Alfons som ger mycke glädje. Ge mig kraft älskade ängel att orka igenom dagarna som svåra...